På bilden: Simon Hansell med tutorteamet i Malax/Korsnäs

Inom ramen för regeringsprogrammets spetsprojekt ”Den nya grundskolan” ska grundskolan förnyas. Ett flertal åtgärdsprogram har initierats. Bland annat ska alla skolor erbjudas en tutorlärare. För ändamålet har reserverats medel som kan sökas av kommunerna för tutorlärarnas utbildning. I Finland ordnas utbildningen på svenskt håll av CLL, preliminärt i Vasa, Jakobstad, Borgå och Karis. Utbildningsplanerare John Henriksson arbetar för tillfället med att planera utbildningsdagarna.

– Den största utmaningen på fältet kan vara att utkristallisera vad tutorläraren ska göra. I regeringsprogrammet betonas pedagogisk utveckling, ledarskap och mentorskap, men beroende på behovet kan rollerna komma att se lite olika ut på olika skolor. säger Henriksson.

Petalaxmodellen bygger på långsiktighet och kontinuitet

Vid Gymnasiet i Petalax arbetar IKT-pedagog Simon Hansell. Han har varit med om att skapa den så kallade Petalaxmodellen, som är en modell för hur tutorverksamheten kan genomföras i praktiken. Grundpelarna i Petalaxmodellen är IT-stöd, IKT-stöd och e-eftermiddag. En förutsättning för digitalt arbete är digital utrustning som fungerar. Med en hyfsad digital utrustningsnivå, som upprätthålls av en IT-stödperson, kan man fokusera på tillämpningen av digitala verktyg för lärandet. Detta arbete koordineras och leds enligt modellen av en ansvarig IKT-pedagog.

– Lärarnas kunskaper i digital kompetens är varierande och styrkorna bör tas tillvara så att de gagnar hela kollegiet. Detta genomförs i praktiken under e-eftermiddagarna, som bygger på kollegialt lärande, säger Hansell.

Kollegial kompetensutveckling

Inom kommunerna Malax och Korsnäs kommer nu tutorverksamheten att utvecklas med utgångspunkt i Petalaxmodellen. Kommunernas IKT-pedagog leder verksamheten tillsammans med en tutorlärare från varje skola och tillsammans bildar de ett team som träffas regelbundet för möten och workshoppar. Tutorlärarna fortbildar i sin tur sina kolleger utgående från faktiska behov som identifierats i den egna skolan. En viktig uppgift är att utveckla arbetsgemenskapens kompetens och fungera som en kompanjonlärare på ett sätt som gagnar hela skolan. Tutorläraren fungerar som en lokal IKT-stödperson i det egna skolhuset, vid behov med kommunens IKT-pedagog som stöd. I vardagen hjälper tutorläraren till med pedagogisk expertis i praktiken i klassrummen. Tutorn jobbar även med att utveckla en gemensam verksamhetskultur inom det digitala och virtuella.

Från papper och OH till digital studentexamen

När Simon Hansell började jobba som lärare 2002 befann sig skolan fortfarande i pappers- och OH-stadiet. Därefter har den tekniska utvecklingen gått framåt. Interaktiva tavlor har tagits i bruk och digitala lärmiljöer och digitala rum har utvecklats. 2019 ska studentexamen skrivas digitalt i alla ämnen i hela landet. Frågar man eleverna i grundskolan om de vill skriva prov på papper eller på dator svarar de flesta att de vill göra det på dator nuförtiden, berättar Hansell. Det är ändå viktigt att komma ihåg att det måste finnas ett mervärde i att använda tekniken.

– Idag finns det fortfarande stora skillnader i hur man jobbar på olika skolor, både utrustningsmässigt och pedagogiskt. För att kunna utnyttja tekniken bör det finnas personer som kan båda delarna, och här kommer tutorlärarna att spela en viktig roll, säger Simon Hansell.

Maria Johansson